Hur begär skyddsombud arbetsmiljöåtgärder?
Skyddsombud som anser att det behövs åtgärder för att få en tillfredsställande arbetsmiljö, eller att det behövs en undersökning av förhållandena, kan begära detta av arbetsgivaren. Om skyddsombudet så begär, ska arbetsgivaren genast lämna skriftlig bekräftelse på att han eller hon har mottagit en sådan begäran.
Om arbetsgivaren inte gör detta, alternativt om beskedet är otillfredsställande eller om tillfredsställande åtgärder inte genomförs inom rimlig tid, kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket i sitt distrikt.
För det mesta prövar skyddsombudet först ett mindre formellt tillvägagångssätt. Men om skyddsombudet begär skriftlig bekräftelse på att arbetsgivaren mottagit begäran om åtgärder, bör det göras tydligt för arbetsgivaren att skyndsamhet krävs och att en framställning till Arbetsmiljöverket kan bli nästa steg.
Läs mer i arbetsmiljölagen, kapitel 6.När får skyddsombud stoppa arbetet?
Ett skyddsombud kan stoppa arbetet om arbetsgivaren bryter mot ett förbud av Arbetsmiljöverket som rör det arbetet. Skyddsombudet kan även stoppa ett riskfyllt ensamarbete eller annat arbete som innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa.
Ett skyddsombudsstopp gäller tills Arbetsmiljöverket har tagit ställning till stoppet. En arbetsgivare som vill ha stoppet prövat måste vända sig till Arbetsmiljöverket i sitt distrikt. Arbetsgivaren kan också acceptera stoppet.
Arbetsmiljöverket i sin tur kan besluta om ett omedelbart förbud mot det stoppade arbetet. Beslutet kan överklagas till regeringen, men förbudet fortsätter att gälla så länge inte annat har beslutats.
Om Arbetsmiljöverket inte beslutar om ett förbud upphör skyddsombudsstoppet. Skyddsombudet kan överklaga beslutet till regeringen. Om det finns flera skyddsombud är det bara huvudskyddsombudet som kan överklaga.
Vid övning som leds av försvarsmakten och vid vissa räddningstjänstövningar får skyddsombud inte stoppa arbetet. Läs mer i arbetsmiljölagen, kapitel 6 7§.
Hur ofta nyväljs skyddsombud?
Lokala skyddsombud utses normalt på tre år. Ibland kan tiden variera, bland annat på grund av anställningsförhållandena eller andra omständigheter. Vid säsongsarbete där en stor del av arbetsstyrkan brukar vara ny för varje säsong kan det till exempel vara lämpligt att ha nyval vid början av varje säsong.
Skyddsombud kan avgå i förtid. Den organisation eller den grupp arbetstagare som har utsett skyddsombudet kan också besluta att uppdraget ska upphöra i förtid.
Läs mer i arbetsmiljöförordningen, kapitel 6.
När ska det finnas skyddsombud?
Om minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts på ett arbetsställe ska det finnas ett lokalt skyddsombud, som utses bland arbetstagarna. Om det är nödvändigt på grund av arbetsförhållandena kan ett lokalt skyddsombud utses även om det är färre än fem anställda. Att ha skyddsombud är dock en rättighet, inte en skyldighet.
Läs mer i
arbetsmiljölagen, kapitel 6.
Ska det finnas flera skyddsombud på ett arbetsställe?
Antalet lokala skyddsombud bestäms efter arbetsställets storlek, arbetets natur och arbetsförhållandena. Finns det flera avdelningar bör man utse ett skyddsombud för varje avdelning, eller för grupp av avdelningar med likartat arbete. Vid skiftarbete bör skyddsombud finnas bland arbetstagarna på varje skift med flera arbetstagare.
Det kan också vara så att skyddsombud utses från flera håll. Om till exempel kollektivavtal gäller för verkstaden men inte för kontoret, utses lokala skyddsombud dels för anställda som är kollektivanslutna, dels för arbetstagarna på kontoret. Det kan också finnas två arbetsorganisationer, som båda har kollektivavtal och medlemmar inom samma verksamhetsområde, till exempel kontoret. Då kan båda organisationerna utse lokala skyddsombud, eller välja ett gemensamt.
Om flera skyddsombud utses av en organisation (eller av arbetstagarna på ett verksamhetsområde där ingen organisation utser skyddsombud), ska ett av skyddsombuden utses till huvudskyddsombud för att samordna deras verksamhet. Om skyddsombud utses från flera håll, kan det finnas flera huvudskyddsombud på ett arbetsställe.
Vem utser skyddsombud?
Det är i första hand den lokala fackliga organisationen som utser skyddsombud. Om det finns en fackklubb på företaget eller arbetsstället är det normalt klubben som väljer skyddsombud, annars fackets avdelning. I andra hand kan arbetstagarna utse skyddsombud på annat sätt än genom facklig organisation. Det kan till exempel ske genom överenskommelse mellan arbetstagarna. Det kan också ske genom val med röstsedlar. Några närmare lagbestämmelser finns inte.
Snarast möjligt ska skyddsombudets namn och adress, skyddsområde och mandattid (normalt tre år) skriftligt meddelas till arbetsgivaren, med eventuell uppgift om vilket skyddsombud som ersätts. Skyddsombudet får inte sina lagliga befogenheter förrän arbetsgivaren har underrättats eller, om arbetsgivaren inte kan nås, underrättelse har sänts till arbetsstället.
Det kan finnas flera än ett lokalt skyddsombud på ett arbetsställe. En anledning kan vara att det finns flera kollektivavtalsområden eller för att det behövs i övrigt.
Vad är skyddsronder?
Vid en skyddsrond går man igenom verksamheten på en arbetsplats. Det är ett led i arbetet med arbetsmiljön, som bland annat innebär att fortlöpande undersöka risker, upprätta handlingsplaner och vidta åtgärder. I skyddsronden deltar skyddskommittén eller andra representanter, till exempel arbetsgivarens skyddsansvariga, skyddsombud och berörda arbetstagare. Man kan sammanträda tillsammans eller gå runt på arbetsstället.
Det är arbetsgivarens ansvar att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller kraven på en god arbetsmiljö. Han eller hon ska utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta nödvändiga åtgärder. Arbetet med arbetsmiljön ska dokumenteras, och det ska finnas handlingsplaner.
Läs mer i föreskrifterna om
systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1, och i
arbetsmiljölagen kapitel 3.
Vad är ett skyddsområde?
När det finns flera skyddsombud på ett arbetsställe brukar inte varje skyddsombud anses företräda alla arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor.
De kan vara utsedda på olika kollektivavtalsområden till exempel en för verkstaden och en för kontoret när dessa har olika kollektivavtal. Skyddsombudet verkar för en tillfredsställande arbetsmiljö för dem som är anställda inom skyddsområdet (oavsett om de är med i arbetstagarorganisationen) och vakar över deras skydd mot ohälsa och olycksfall.
Motsvarande gäller om det inom samma kollektivavtalsområde finns särskilda skyddsombud till exempel för olika avdelningar. Varje skyddsombud har sin avdelning som skyddsområde; huvudskyddsombudet har både den egna avdelningen och övriga avdelningar som skyddsområde.
Olika skyddsombuds skyddsområden kan överlappa varandra. Vart och ett av skyddsombuden kan då begära åtgärder i arbetsmiljön eller stoppa arbetet, även om ett annat skyddsombud har en annan åsikt. Inom en grupp av skyddsombud, varav ett är huvudskyddsombud, har däremot bara huvudskyddsombudet rätt att överklaga Arbetsmiljöverkets ställningstagande i saken.
Ett lokalt skyddsombuds skyddsområde går aldrig utanför det företag där skyddsombudet utsetts. Arbetstagarna hos andra företag, till exempel entreprenörer, som arbetar på samma arbetsställe, företräds av sina eventuella skyddsombud.
Läs mer i arbetsmiljöförordningen, kapitel 6.
Vad gör ett skyddsombud?
Skyddsombud företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor. De ska verka för en bra arbetsmiljö, bevaka skydd mot ohälsa och olycksfall, samt bevaka att arbetsgivaren uppfyller kraven i arbetsmiljölagen. De har rätt till den ledighet som behövs för uppdraget, med bibehållen lön och övriga anställningsförmåner.
Arbetsgivaren ska underrätta skyddsombud om förändringar av betydelse för arbetsmiljön. Skyddsombud har rätt att delta i planeringen av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser och arbetsmetoder, planering av organisationer, samt användningen av farliga kemiska ämnen. De har också rätt att delta i arbetet med handlingsplaner som förebygger ohälsa och olycksfall.
Skyddsombudet kan begära att arbetsgivaren genomför arbetsmiljöåtgärder eller undersökningar av arbetsmiljön. Under vissa förhållanden får skyddsombud stoppa arbetet.
Som skyddsombud har man rätt att ta del av de handlingar och upplysningar som behövs för uppdraget. Man har dock tystnadsplikt. Om arbetsgivaren är staten, landsting eller kommun gäller sekretesslagen.
Läs mer i arbetsmiljölagen, kapitel 6 och 7 och i arbetsmiljöförordningen, paragraf 6 och 10-13.
Vad är en skyddskommitté och när skall den finnas?
En skyddskommitté är ett samrådsorgan mellan företrädare för arbetsgivaren och företrädare för arbetstagarna. Det ska alltid finnas en skyddskommitté på arbetsplatser med minst 50 arbetstagare, annars om arbetstagarna begär det.
I skyddskommittén företräds arbetstagarna i första hand av facket. För arbetsställen som har skyddskommitté utser man inte regionala skyddsombud, bara lokala.
Skyddskommittén bör sammanträda minst var tredje månad. Den ska delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet, följa utvecklingen i skyddsfrågor och behandla frågor om bland annat företagshälsovård, handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet, planering eller förändring av lokaler, arbetsmetoder och organisation, användning av farliga ämnen, arbetsmiljöutbildning samt rehabilitering.
Förutom arbetsställets skyddskommitté kan man tillsätta lokala skyddskommittéer eller andra typer av arbetsmiljöorgan/skyddsorgan. Arbetsgivaren måste dock se till att frågor, som ska behandlas i skyddskommittén, också tas upp där.
Om medlemmarna i en skyddskommitté är oeniga kan kommittén inte fatta något bindande majoritetsbeslut. Varje ledamot har däremot rätt att få frågan hänskjuten till Arbetsmiljöverket för yttrande. Om ledamoten är skyddsombud och det gäller få igång arbetsmiljöåtgärder eller undersökningar kan skyddsombudet begära detta av arbetsgivaren.
Läs mer i
arbetsmiljöförordningen och i
arbetsmiljölagen, kapitel 6.
Vad är arbetsgivarens ansvar när det gäller synundersökning för bildskärmsarbete och bildskärmsglasögon?
Arbetsgivaren ska se till att alla anställda som vanligen arbetar mer än en timme per dag vid bildskärm genomgår en särskild synundersökning för arbetet. Om synundersökningen visar att en den anställde behöver speciellt anpassade glas för bildskärmsarbetet, så ska arbetsgivaren förse den anställde med sådana arbetsglasögon.
