Kjelles krönika – 19 oktober
Hej igenLänge sedan sist men som de brukar säga, bättre sent än aldrig.
MedlemsundersökningPappers vill lära sig mer om alla sina medlemmar.
Det är därför Förbundet genomför en digital medlemsundersökning under veckorna 40-42.
Du som medlem ska ha fått en länk via e-post eller sms från undersökningsföretaget Novus.
Där ska du klicka på länken och svara på frågorna vilket tar ungefär 10 minuter.
Har du inte fått en länk så måste du höra av dig till oss så hjälper vi dig.
Avdelningen har fått en länk för de personer som Förbundet saknar e-post och telefonnummer till.
Passa gärna på att uppdatera dina kontaktuppgifter också.
Alla som slutför undersökningen kommer att få en digital trisslott som tack för hjälpen.
Du kommer att få en personlig länk skickad till dig efter att hela undersökningsperioden är avslutad.
Resultatet av undersökningen ska presenteras på Pappers Förbundsmöte i november.
Har ni inte gjort jobbet med att fylla i så gör det snarast möjligt för att få er röst hörd.
Avdelningarna krymper
Under 2020 tappade Pappers ett par hundra medlemmar.
Med en organisationsgrad på 94,8 procent har Förbundet ändå en bra uppslutning, men stora nedläggningar väntar.
I dagsläget står tre bruk - Ortviken, Kvarnsveden och Svanskog - inför stora förändringar.
Kvarnsveden med 395 anställda och Svanskog med 22 anställda släcks ner helt.
För en del av Ortvikens drygt 500 anställda står hoppet till en ny industrietablering på det gamla industriområdet.
Kort sagt, för Pappers väntar ett kommande medlemstapp på ytterligare uppemot 1 000 personer.
Av dagens 13 279 medlemmar är 11 164 män och 2 115 kvinnor (cirka 17 procent).
Jämfört med många andra fackliga organisationer har Pappers starkt stöd i kollektivet.
Men det finns en del mörka moln på den fackliga himlen. De avdelningar där stödet är hundraprocentigt består enbart av små arbetsplatser typ Vaggeryd, Figeholm, Timsfors, Oppboga och Rockhammar.
På de större bruken är organisationsgraden i de flesta fall i det närmaste hundra, men det finns bruk där Pappers har svårt att attrahera de anställda. På Skärblacka valde 90 anställda att inte vara med i Pappers. I Fiskeby 50, på Gruvön 44, i Karskär 42, Lilla Edet 36 och Karlsborg 26 anställda.
Sämst organisationsgrad bland avdelningarna finns i Mölnlycke (73,8 procent), Klippan (74,1), Jönköping (74,7) och Fiskeby (75,0).
Att vi tappar medlemmar beror mest på strukturella förändringar i branschen i och med att bruk läggs ner.
Verksamheter rationaliseras och sånt kan vi inte göra så mycket åt.
På många håll runt om i landet satsar bruken på att på olika sätt ta till vara gårdagens restprodukter och omsätta i nya produkter.
Där bruk bantas eller läggs ner flyttar nya in - ibland med kopplingar till den traditionella massa och pappersindustrin.
Ett exempel är SCA:s nedläggning i Sundsvall, där företaget RenewCell flyttar in på gamla fabriksområdet och antagligen ärver en del av de friställda pappersmedlemmarna. Att dessa per automatik blir fortsatta medlemmar i Pappers är inte självklart.
Förbundet har pågående diskussioner med Metall om detta, som tyvärr slutat i oenighet. Frågan kommer nu att avgöras av LO.
I Pappers har trenden varit fallande i många år. I dag är 94,8 procent av alla anställda inom Pappersindustrin med i Pappers.
Det är en siffra som troligtvis ändå är unik i Sverige och även internationellt, men Pappers är inte nöjda.
Målsättningen är att klättra upp igen och till 96 procent om fem år och 97,5 procent om tio år.
Förbundet kommer att ta reda på varför en del medlemmar väljer att inte gå med i facket och därefter göra riktade insatser på de arbetsplatser där organisationsgraden är låg. Här får vi hjälpas åt att fånga upp de nyanställda som kommer in för att få med dem i våran förening.
Ett ännu bättre fotarbete i avdelningarna och några procent upp i medlemsantalet är målet.
Vad gäller avd 3 skrev 36 nya medlemmar in sig under 2020 och under 2021 fram till dags datum har ca 50 nya medlemmar skrivit in sig!
Ökad flexibilitet av U-tiden 2022
Företag och Pappers har tillsammans kommit överens om att se över arbetssättet med schemalagd U-tid som tillämpats sedan 2014.
Utfallet av den överenskommelsen är att U-tiden för 2022 inte kommer att schemaläggas.
Det här innebär att ersättning för icke schemalagd U-tid utgår som tidigare, det vill säga enligt avtal som före 2014.
När schemalagd U-tid infördes diskuterades möjligheten att schemalägga en viss del av U-tiden årsvis alternativt att detta skulle kunna ske till exempel på halvårsbasis. Då beslutade Företaget att schemalägga all U-tid årsvis.
När parterna kikat på det här tillsammans har vi sett att en hel del av schemalagda U-tiden har omplanerats varje år av olika anledningar.
Nu kommer diskussionerna att återupptas och förhoppningen är att parterna skall kunna komma fram till en möjlig justering av hur U-tiden skall hanteras för 2023.
När jag har pratat med ombud och medlemmar så har jag uppfattat att schemaläggningen av U-tid är en viktig fråga och därför känns det bra att vi kan börja diskutera den ordentligt nu. Berätta gärna för era närmaste ombud eller kontakta mig om hur ni ser på det här, så vi har något att förhålla oss till när vi går in i fortsatta diskussioner med Företaget.
Att ha all U-tid schemalagd som den tillämpats hittills på helårsbasis, har både för och nackdelar.
Därför har Företaget föreslagit att U-tiden för 2022 inte schemaläggs i avvaktan på det arbete som skall inledas.
Detta kommer innebära förändringar då planeringen av U-tiden för 2022 inte kommer delges medarbetarna i sin helhet den 1 december som vid tidigare arbetssätt. Självklart skall planeringen ändå fortsätta för att säkerställa att den tid som Företaget vet att det kommer behöva sättas av för.
Det kan vara utbildningar, linjestopp, ersätta kollegor för deras ansökan om ledighet eller liknande och läggas ut o kommuniceras till medarbetarna.
Planering av ej schemalagd U-tid
Planering av ej schemalagd U-tid innebär att alla kända ersättningsbehov planeras in av arbetsledningen löpande som före 2014.
I huvudsak på respektive teams U-veckor, men även på annan ledig tid om behov uppstår, till exempel teamsmöte före en eftermiddag.
U-tid och eventuell övertid fördelas med en långsiktig framförhållning löpande under året, så rättvist som möjligt inom teamen utifrån de som gjort minst U-tid.
Vid planering av U-tid med kortare framförhållning gäller att den anställde senast fredag natt (vecka 1 i skiftcykeln) skall få meddelande om planerad U-tid under U-veckan. Dock gäller alltid minsta tid om 8 dagars framförhållning vid planerad U-tid.
Vid sådan planering skall U-tiden betraktas som ordinarie arbetstid.
Vid frånvaro sker avdrag efter överenskomna regler.
U-tid skall utnyttjas före övertid.
Om behov finns har arbetsledningen rätt att planera 24 timmar U-tid under U-vecka i samband med stoppvecka.
Efter personlig överenskommelse kan under sådan vecka ytterligare U-tid arbetas.
Sammanlagt får under sådan vecka maximalt 40 timmar U-tid arbetas.
Samordnare
Företaget har presenterat ett förslag till att ha samordnare på skift och dagtid, en samordnare som Företag, Pappers och skiftlag/arbetslag kommer överens om. De vill prova det här på lite olika avdelningar på fabriken. Vid Hallstavik har man haft det här sedan 12–13 år tillbaka.
Där fungerar det alldeles utmärkt säger de vi har pratat med där.
En partsammansatt arbetsgrupp är nu tillsatt för att diskutera det här och diskussionerna kommer att fortsätta hur uppdraget kan se ut.
Parterna kommer i ett senare skede även diskutera möjlig ersättning för uppdraget. Jag återkommer med mer information senare.
MBL-Gävle Bruk
Det har under en tid genomförts en MBL gällande organisationsförändringar kopplade till Gävle Bruk.
Förhandlingarna avslutades förra veckan.
Fack och Företag har bland annat enats om att följande förändringar genomförs från den 1 oktober.
Införande av ännu en Maskinspecialistbefattning samt flytt av Sektion EBH & Transport till Kartongbruket från Avdelning Fabriksplanering som avslutas som avdelning.
Förhandlingar kring övriga delar avslutades den 12 oktober.
Företaget kommer att göra förändringar i vårt förbättringsarbete samt anpassa organisationen.
Man kommer att prioritera hårdare bland det vi behöver göra och förenkla en del arbetsprocesser och på så sätt bättre hushålla med medarbetarnas värdefulla tid.
Styrgruppsarbetet inom förbättringsarbetets ramar kommer att gå in i linjeorganisationernas kontinuerliga ledningsgruppsarbete.
På en olika håll har det funnits en upplevelse av att ansvaret gällande förbättringsarbetet är otydligt och att det är administrativt tungt.
Utan att tappa värdet i det man gör kommer man nu tydliggöra ansvar, betona vikten av ägarskap i sektionerna och prioritera arbetet med att förenkla administrationen i form av enklare checklistor, färre tavlor och auditar.
Ha de bra och var rädd om er!// Kjelle
